Några ord om Trump International

Vi har tillbringat tre nätter på Trump International, men vi skulle ha velat stanna en vecka. Eller en månad. Eller ett år. Vi har inte hunnit utnyttja allt som hotellet har att erbjuda, även om vi verkligen har legat i. Hotellet är helt enkelt en dröm i guld och lyx - och dessutom otroligt prisvärt. Det är ju visserligen alla hotell i Vegas (eftersom de kallt räknar med att man ska spendera pengar på casinon, restauranger och shower), men detta är så mycket finare än till exempel Bellagio och Ceasars Palace, eftersom de är nedsållade med fula spelmaskiner och annat bling-bling.

På Trump är det värdigt.

Vi har beställt room service två gånger, plus druckit drinkar och ätit vid poolen en gång, och sammanlagt betalade vi inte ens 2000 kronor var för detta - det vill säga totalt för mat, dryck och boende i lyxsvit i tre nätter. Vår svit var, som jag sagt tidigare, enormt stor och lyxig och bilderna nedan kommer inte att göra den rättvisa. Jag har nämligen inget panoramaperspektiv på min mobilkamera...

Vi hann som sagt inte utnyttja allt, men vi hann i alla fall testa jacuzzin som fanns i ett av våra två badrum. Sängen och kuddarna var ljuvliga och vi övervägde på allvar att tömma våra resväskor och packa ner kuddarna istället.

Vad var då haken? Hotellet hade otroligt uselt wi-fi! Vi undrade många gånger om Mr Trump hade snålat in på wi-fi för att få råd med ett extra "T" någonstans? (Det karakteristiska T:et prydde nämligen varje ledigt utrymme på allt från mattor till morgonrockar, handdukar, kranar etc.) Vi var tvungna att slå på dataroaming för att överhuvud taget kunna skicka över bilder till varandra och den bristfälliga uppkopplingen fick mig att fantisera om att klyva den hårt fönade Mr Trumps huvud med en yxa.

Nu sitter jag på MacArrans flygplats och här är det stabilt wi-fi. Kanske hinner jag till och med skriva ett blogginlägg om gårdagen innan det är dags att boarda.