Fyra timmar - en halv arbetsdag! Det kändes som en gåva.
Jag solade, badade och snorklade fram till lunch, sedan åt jag ännu en hawaiian burger på Bluewater Grill och tog därefter ett sista dopp i poolen inklusive en Pina Colada i poolbaren. Ett skolexempel på hur man utnyttjar de sista skälvande timmarna på en resort.
Jag bytte om till mina reskläder i lobbyn vid receptionen, packade ner baddräkt och snorkel i resväskan och gick och satte mig utanför entrén. Prick 14.30 kom transfern och en halvtimme senare var jag på flygplatsen. Efter att ha checkat in väskan och fått mitt boardingkort ställde jag mig i en lång kö till passkontroll och security och sedan gjorde jag av med mina sista dollarsedlar i en bar nära gaten.
Syrran skrev på WhatsApp och undrade om jag kände mig nöjd med resan eller om jag hade velat stanna längre. Och jag svarade att jag var nöjd - och insåg att jag faktiskt var det.
Jag tror att 10 dagar är en perfekt reslängd om man bara solar och badar. Åker man inom Europa kan det till och med räcka med en vecka.
När jag boardade planet ångrade jag att jag inte uppgraderat mig till Economy Plus för 1800 kronor - av någon anledning tyckte jag det var onödigt när jag checkade in online dagen innan, särskilt eftersom jag hade pumpat upp min mobilräkning med ungefär motsvarande belopp eftersom jag hade missat att stänga av dataroaming. Men nu låg tio timmars träsmak framför mig som en fuktig mördarsnigel.
Jag hade valt en gångplats på rad 52 och innanför mig satt den längsta man jag har sett i hela mitt liv - hans fru, som satt längst in vid fönstret, var av medellängd och nådde honom knappt till bröstet. Jag vet inte hur han lyckades veckla in sig i mittensätet, men sedan satt han med knäna inkilade mellan sätena framför oss i en ”manspread” som skulle fått Daniel Nannskog att blekna. Där har vi en som definitivt borde uppgraderat sig till Economy Plus, tänkte jag.
Efter maten släcktes flygplanet ner och jag försökte sova. Vid ett tillfälle kände jag att jag var på väg att somna, men då blev jag så exalterad över detta att jag omedelbart blev klarvaken. Och sedan var det kört.
Till slut landade vi i Amsterdam i alla fall, och jag hasade av planet som en trasa. Nu skulle jag tillbringa fem timmar här innan den sista flighten till Göteborg.
Oh, the joy…
Jag fick stå i en lång kö till ännu en säkerhetskontroll och sedan i en annan till passkontroll. Därefter köpte jag en kaffe och försökte bara hålla mig vaken (vid det här laget skulle jag ha kunnat somna stående, men det var ju så dags!)
När jag satt vid gaten var det en kille som höll hov för sina medresenärer - och alla andra runt omkring - genom att direktrapportera om den pågående stormen i Göteborg. ”Det blåser 30 sekundmeter i Marstrand”, sa han exalterat på bred göteborgska samtidigt som han scrollade på sin mobil. ”Räddningstjänsten har beordrat folk att hålla sig inomhus!”
Han sneglade runt för att försäkra sig om att alla inom tio meters radie hade uppfattat detta. ”Centralstationen är strömlös - taket har blåst av!”
Jag såg att flera personer blev oroliga och började ringa samtal. Jag kände mig dock inte orolig. Säkerheten inom flyget är enorm, och det finns inte en chans att de skulle lyfta - eller landa - om det var förenat med några risker.
Mycket riktigt landade vi så småningom på Landvetter utan några som helst komplikationer. Jag undrade om göteborgaren var besviken.
Jag hämtade min resväska på bandet och tog sedan flygbussen hem. Och därmed var den här resan avslutad.
Jag är jättenöjd och känner att jag fått ut precis det jag ville - massor med sol, bad, läsning och avkoppling. Maten på resorten var något av en besvikelse, men det är ändå en parentes i sammanhanget. Det är väldigt bekvämt att bo på All Inclusive - man ”köper” inte en drink, man ”hämtar” en. Närsomhelst. Och barerna har jag verkligen utnyttjat.
Dock ska jag inte sticka under stol med att jag åt betydligt bättre mat på Barbados, där vi bara hade frukost på hotellet. Och jag känner mig därför tveksam till om jag kommer att välja All Inclusive fler gånger. Det blir lätt lite enformigt, särskilt när man inte ens lyckas äta på alla restauranger som finns till buds inom området…
(Jag har bott på All Inclusive en gång tidigare - i Mexiko 2015 - och som jag minns det var maten lite sådär även den gången. Men självklart finns det säkert riktigt lyxiga resorts där allt är top-notch - men de kostar ju därefter.)
Katamaranturen till Klein Curaçao var, som jag misstänkte redan innan, resans absoluta höjdpunkt. Men det beror kanske delvis på att den stack ut ifrån övriga dagar, där jag (som ”Elene” skulle uttryckt det) mest bara badade och åt på restaurang. ;)
OK, här kommer slutnotan:
Paketresa, flyg och All Inclusive, 10 dagar: 42 000 kr
Avbeställningsskydd: 2 000 kr
Flygbuss, Landvetter t/r: 239 kr
Transfer till och från flygplatsen: 1 800 kr
Snorkelutflykt med katamaran: 1 300 kr
Övrigt (mat, dryck, taxi och shopping på flygplatser, i Willemstad och på Mambo beach): Ca 3 600 kr
TOTALT: Ca 51 000 kr
Jag jämförde kostnaden med resan till Barbados, och då kom jag tydligen undan med totalt 41 000, trots att vi då var borta i 14 dagar och gjorde fler utflykter, inklusive åt en flådig nyårsmiddag på Champers som bara den gick på 2 600 kr/person.
Har priserna verkligen ökat så mycket på bara fyra år?
Tydligen.
Då är det bara att börja spara till nästa resa, när och vart den än går.
För fler resor blir det.
Tack för den här gången!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar