Strax efter 13 strosade vi tillbaka till tågstationen och såg på den stora tavlan att vårt tåg, med slutstation Milano, skulle gå från spår 5. Jag blir alltid lite förvånad över att tåg som man legat hemma i soffan och bokat för flera månader sedan faktiskt kommer på utsatt tid - men det gjorde det. Och sedan tog det bara drygt en timme innan vi klev av i Monterosso al Mare och stod öga mot öga med det ljuvliga Medelhavet som glittrade inbjudande i eftermiddagssolen.
Vi följde strandpromenaden som kantades av barer och uteserveringar och letade med hjälp av Google Maps upp den lilla turistbutik där vi enligt Booking skulle checka in på vårt hotell Affittacamere Da Flo. Hotellet låg vägg i vägg med turistbutiken och ägarna drev dem båda. Vi fick nyckeln till vårt rum, nr 4, som man tog sig till via en brant trappa. Det var vitmålat och spartanskt men hade allt man behöver för två nätter - och om man lutar sig ut från fönstret kan man se havet.
Efter att vi packat upp tog vi på oss badkläder under tunna tunikor och strosade iväg för att äta en sen lunch. Vi hittade ett fantastiskt ställe där vi fick ett bord med utsikt över havet och beställde bruschetta och vin. Här satt vi som kungar och smörjde kråset innan vi släntrade ner till stranden för att ta oss ett dopp.
Stranden är indelad i en ”free beach” och en ”paid beach”. Eftersom klockan var närmare 18 valde vi gratisstranden och la våra handdukar direkt på stranden. Vi badade varsin gång och Medelhavet var lika ljummet och underbart som jag mindes det. Efter att vi soltorkat gick vi tillbaka till hotellet för att duscha, och sen stack vi ut igen.
Jag hade kollat upp en fiskrestaurang som hette Ciak, och vi bestämde oss för att försöka få bord där. Den låg på andra sidan den tunnel som skiljer den nya delen av Monterosso (där vi bor) från den gamla delen (där de finaste gränderna ligger). På vägen dit passerade vi av en slump den restaurang vi skulle äta middag på imorgon (läs: idag). Jag hade mailat dem säkert sex eller sju gånger under sommaren utan framgång innan jag slutligen ringde dem och på sprakig lina och halvtaskig engelska fick beskedet att de ”inte läser mail”. Dock hävdade de att jag nu hade en bokning med en sea view, men jag hade ingen skriftlig bekräftelse, så vi gick dit och kollade läget. En servitris plockade upp en handskriven bokningslista, och ja, där stod det mycket riktigt ”Madelin”, 2/9 kl 21.00.
Perfekt.
Vi hittade Ciak och hade tur att faktiskt få ett bord på den smockfulla uteserveringen. Vi beställde en fisk att dela på - den var avsedd för två personer - och när den kom in med huvud och allt såg vi storögt på hur servitören med van hand benade ur den.
Det var otroligt gott!
Efter middagen tog vi en promenad i de upplysta gränderna innan vi gick tillbaka till hotellet.
Idag ska vi tillbringa hela dagen på stranden. Faktum är att jag redan har badat och just nu ligger på en solstol vid front row.
Sämre kan man inleda sin 50-årsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar