fredag 7 april 2023

The Friends Experience

Vi inledde gårdagen med att äta frukost på hotellet. Det kostade 22 dollar per person (plus tip), och utbudet var ganska skralt. Vi fick dock i oss både flingor med mjölk, scrambled eggs och pannkakor med lönnsirap (vilket var i stort sett vad som fanns) samt något blaskigt som skulle föreställa kaffe. Sedan tog vi hissen tillbaka till vårt rum på 26:e våningen och gjorde oss i ordning. 

Torsdagen var veckans varmaste dag, även om det var molnigt och väderapparna hotade med ”heavy rain” på kvällen. Jag stoppade därför ner min regnjacka i väskan innan vi gav oss iväg mot dagens första stopp: The Friends Experience. 

The Friends Experience är en ”upplevelsetur” där man går runt i olika miljöer från tv-serien Vänner, som t ex Monicas och Rachels lägenhet, Joeys och Chandlers lägenhet samt Central Perk. Det fanns även rekvisita, kläder, fakta, kuriosa och mycket, mycket mer. För två Vänner-nördar var detta en riktig höjdare och vi njöt i fulla drag. 

Det var superbra arrangerat, eftersom man släpptes in gruppvis så det blev aldrig för mycket folk. Personalen var också mycket hjälpsamma och erbjöd sig hela tiden att ta bilder på oss med våra egna mobiler - även om det också fanns så kallade fotostationer där de tog professionella bilder som man sedan kunde köpa (men det var inget krav). Om man skulle köpa samtliga bilder skulle det kosta 40 dollar, men vi hoppade över detta. Dock så har vi fått en kod så att vi kan ladda ner en av bilderna (vilket ingick i biljettpriset). 

Sammanlagt var vi där inne och botaniserade i drygt en timme innan vi passerade gift shopen, där vi båda gjorde inköp.

När vi kom ut kände jag några regndroppar så jag plockade fram regnjackan och Daniella gick in på ett supermarket och köpte ett paraply. Men det blev bara några droppar - efter några minuter slutade det och det blev inget mer regn på hela dagen. 

Väderapparna är opålitliga. 

Vi passerade Flatiron Building och rörde oss därefter i riktning mot Chelsea Market - en saluhall i närheten av Meatpacking District som har massor med restauranger och små butiker. Planen var att vi skulle köpa med oss något ätbart som vi kunde äta utomhus, eftersom det var så himla varmt och vi enligt svenskt manér ville ”passa på”. Vi passade även på att ta ett vätskestopp i en halvsunkig bar (som nästan hade uteservering) på vägen dit. 

En annan anledning till att vi gick till Chelsea Market var att vårt nästa stopp - Artechouse - låg där. Artechouse är en konsthall som visar digitala konstinstallationer på väggar, tak och golv (art + tech + house). Jag och Åsa besökte en liknande utställning i Paris - då var det en hyllning till Van Gogh. Denna utställning var en hyllning till färgen magenta. Vi hade köpt biljetter till kl 18.00, så det blev helt perfekt att köpa en varsin tortilla inne på Chelsea Market och avnjuta utomhus innan vi klev in i ”magentaverse”. 

Det var en drömmig, snudd på hypnotiserande upplevelse att omslutas av de rörliga bilderna och det kändes verkligen som om man åkte runt i ett rosafärgat universum. 

Efter denna ”tripp” gick vi ut i värmen och siktade in oss på ännu en lönnbar. Detta var ett ställe som hette ”Patent Pending” och låg i ”Radio Wave Building”, där Nikola Tesla en gång suttit och experimenterat med radiovågor. På dagtid är detta ett vanligt café, men på kvällstid öppnar man en vikvägg som döljer en bar längre in. Jag hade läst på nätet att man skulle slå in en viss kod för att få komma in (vilket tilltalade mig), men till min besvikelse stod det en hostess och väntade och vi blev typ insläppta direkt. Den här baren var alltså långt ifrån lika lönnig som Backroom, där vi var i tisdags. Det enda som gjorde den lönnig var att det från utsidan såg ut som ett stängt och nedsläckt café, vilket gjorde att man lätt skulle kunna passera. Om man däremot öppnade dörren och gick nedför trapporna i mörkret så var man praktiskt taget inne. 

Vi slog oss ner och tog en drink, och även om det inte kändes som en riktig lönnbar var det i alla fall en cool inredning med mycket fokus på elektricitet och glödlampor - som en hyllning till Tesla. Efter drinken började vi dra oss tillbaka mot våra hemtrakter. 

Jag hade mina platåskor, och även om de är bekväma är de inte riktigt gjorda för att gå 20 000 steg - vilket är ungefär vad vi går varje dag. Jag hade med andra ord rejält ont i fötterna när vi gick in på Hard Rock Café för att få i oss lite mat innan det var läggdags. 

Vi fick en plats i baren och jag beställde bruschetta och ett glas rött, medan Daniella tog en chicken sandwich (som när den kom in såg ut som en hamburgare). 

När vi kom tillbaka till hotellrummet visades till vår stora glädje Vänner på tv, vilket vi somnade till. 































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar