Camilla & Co skulle tillbringa hela onsdagen på Magic Kingdom och där skulle det också regna. Jag vet inte vad som är värst - att tillbringa en regnig dag i en temapark eller på en strand. Som tur var behövde vi inte välja.
Jag och Daniella skulle bli upphämtade med buss på Disney Swan Hotel kl 08.00, så vi tog en taxi dit direkt efter frukosten. När vi var ombord sa chauffören i mikrofonen: "Sorry folks, but we can't control the weather. It looks like it's gonna be a storm and heavy rain this afternoon. This is Florida. You never know." Och sedan var vi på väg.
Jag kände mig som Basil Fawlty i Pang i bygget när han jabbar med båda nävarna upp mot himlen och vrålar: "Thank you God! Thank you so bloody much!"
Det var en två timmar lång bussresa till Clearwater och himlen var mörk och dyster. Jag distraherade mig med att blogga om gårdagen eftersom det fanns wi-fi på bussen. När vi kom fram var det fortfarande mulet, men det regnade åtminstone inte. Jag och Daniella gick ut på den mjölvita stranden och föreställde oss hur det skulle ha varit om vädret hade varit annorlunda. Förmodligen alldeles... alldeles underbart.
Vi tillbringade dagen med att vandra runt på stranden och ut på bryggan. Vi gick lite längs med strandpromenaden och åt lunch på en grekisk restaurang. Hela tiden blåste det som fan och himlen var mörk. Det fanns inte en människa som badade. Några korta ögonblick kämpande sig solen fram och vi blev sjukligt exalterade. Sedan försvann den igen. Men det började faktiskt aldrig att regna.
När det var två timmar kvar tills vi skulle åka tillbaka kände jag att jag hade fått nog: "Nu badar vi."
"Ska vi?" sa Daniella.
"Det ska vi."
Jag hoppade i och det var faktiskt ganska varmt i vattnet. Daniella kom snart efter och så badade vi en bra stund i de höga vågorna. Det var roligt och gjorde nästan att jag förlät vädergudarna. Men bara nästan.
Vid halv fem skulle bussen gå tillbaka. När vi hade åkt i ungefär en timme kom skyfallet. Och det bara fortsatte. Dessutom hade det skett en olycka någonstans, vilket gjorde att vi kröp fram i snigelfart på motorvägen i säkert en och en halv timme. Hemresan tog fyra timmar, istället för två. Ungefär lika lång tid som det tar att flyga från Sverige till Kanarieöarna! Det var mörkt. Det spöregnade. Vi var hungriga. Eller som chauffören sa i mikrofonen: "You guys really picked the worst day for this trip. The rain, the traffic, the car crash..."
Tack, det räcker.
Vi kom fram till Disney Swan vid halv nio på kvällen och bestämde oss för att kolla om vi kunde äta middag där innan vi tog taxi tillbaka till vårt hotell. Detta verkade vara betydligt flådigare än våran resort och vi var inte sugna på att äta i "hangaren". Här kanske vi rent av skulle kunna äta en värdig måltid.
Och om vi kunde.
Vi hamnade på en superlyxig fiskrestaurang med mumlande servitörer, uppklädda gäster och så svindyra priser att Daniella omedelbart ryggade tillbaka. "Nu äter vi här", sa jag. "Jag betalar."
Jag tyckte vi var värda en schysst middag efter allt oflyt. (Och, som jag brukar säga, det drabbar ingen fattig.) ;)
Daniella beställde lax och jag havsabborre. Jag frågade vilket vin de rekommenderade och tog ett glas av det, utan att fundera. Det var den godaste middag jag har ätit på väldigt länge. Daniella var också lyrisk.
Men, för att citera Chandler i vänner - vi hade lika gärna kunnat haft på oss en varsin T-shirt med texten "I don't belong here". Vi kom direkt från stranden och var enkelt klädda, rent av sjaviga. Min bag var full med sandkorn och jag hade det blöta håret uppsatt i en missklädsam knopp mitt på huvudet. Daniella hade fortfarande sin blöta bikini på sig under hoodien. Trots detta behandlade de oss som kungar.
Efter middagen tog vi en taxi hem. Vi tog båda en varm dusch innan vi kröp ner i sängen.
Vid elva-tiden kom syrran och knackade på. De hade haft ett helvete idag. Först hade Elias tappat bort sin mobil på bussen till Magic Kingdom. Detta, i kombination med att det regnade hela dagen, hade inte direkt varit någon humörhöjare i sällskapet. De hade dessutom bara hunnit se en liten del av parken eftersom de ville åka hem en sväng innan middagen och byta om till torra kläder.
Väl tillbaka på resorten hade Camilla efterlyst Elias mobil i receptionen, och det fanns tydligen en hittegodsavdelning - på Magic Kingdom. Den stängde kl sju, men de skulle inte äta middag i parken förrän kl åtta, och nu låg Isack i poolen (trots att det regnade) medans Urban satt och surade bredvid. Camilla och Elias fick störta iväg i förväg i regnet och det blev givetvis strul med bussar och folk med permobiler som skulle av och på och - precis som på film - kom de springande fram till hittegodset en minut innan de stängde. Och - precis som på film - så fanns mobilen där.
Lycka.
Men sedan när de alla åkte hem efter middagen så visade det sig att Isack hade glömt sina strumpor på restaurangen. Tydligen hade han tagit av sig dem under bordet för att de var så blöta. Som om det inte var nog tappade han bort sin Star Wars-keps redan i lördags. Urban fick en härdsmälta och yttrade följande: "Halva resväskan kommer ju att vara borta innan vi kommer hem! Det är tur att arslet sitter fast på er så att ni åtminstone får med er det!"
Camilla har nyss återberättat hela deras dag för mig och Daniella med en sådan inlevelse (och med ljudeffekter!) att vi alla har legat dubbelvikta av skratt. Det kändes ändå som en härlig avslutning på en crappy dag.
Imorgon åker vi till Cape Canaveral. Låt det bli sol där.
Vilket avslut på dagen! Så ska en slipsten dras med restaurangen 👍😀 Bra ni badade också! Ha det fortsatt gott! Kramar i massor!
SvaraRaderaJa, precis! Yolo, som Daniella säger. 😂 Kramar tillbaks! 😘
Raderaja härligt att ni badade ändå, såg ju riktigt roligt ut ��. Det börjar dra ihop sig nu! Känns overkligt att snart kommer jag och Erik ploppa upp i bloggen ��kraaaam!
SvaraRaderaJaa, snart ses vi! 😍 Ska bli sååå kul! Kraaaam!
Radera