Vi hade bokat en snorklingsutflykt på 3,5 timmar och skulle samlas på piren direkt när båten hade lagt till. (Enligt biljetten var samlingen redan kvart över sju, men man fick tydligen inte gå av förrän halv åtta.) På grund av detta hade vi alla beställt frukost till våra hytter kvällen innan. Den tidigaste sloten man kunde välja var 06.30-07.00, men klockan sju hade våran frukost fortfarande inte kommit. Paula messade att de inte hade fått sin än heller, medans Camilla & Co hade fått sin frukost redan klockan sex. (Camilla hade tydligen ringat in klockslaget 06.30 och skrivit "Important!" på den där lappen som man hänger på utsidan av dörren när man beställer frukost.) Fem över sju ringde de i alla fall från room service och sa att frukosten var "på väg" och kvart över sju knackade en urskuldande servitör på dörren. "I'm sorry I'm late".
Jag behärskade mig från att vråla "We have an early excursion!!!" och sedan satte jag och Daniella oss på balkongen med vår frukostbricka och hetsade i oss yoghurt, juice och kaffe. Isack och Elias kom förbi våran hytt och sedan när vi rusade iväg alla fyra glömde Elias sin ryggsäck på vårt rum. Fast det upptäckte vi inte förrän långt senare.
Vi mötte Camilla och Urban vid hissen och Paula och Erik ute på piren. Nu var alla åtta samlade och vi kunde ge oss iväg för att hitta vår uppsamlingsplats.
Det var ungefär 20 personer som skulle med våran tur, som hette "3 reef snorkling by boat". Vi skulle alltså ta oss ut till tre olika rev med en "fiskebåt", och eftersom de hade skrivit i informationen att personer med anlag för sjösjuka skulle vara försiktiga hade både Daniella och Camilla tagit åksjuketabletter på morgonen. Det var nog bra, för det gungade rejält. När vi hade åkt en liten bit sa Isack plötsligt att han mådde illa, och strax därefter låg han och spydde ut över relingen.
Är det inte den ena så är det den andra.
Det var som tur var ingen lång båttur och han repade sig snabbt. När vi kom fram till det första revet blev alla tilldelade varsin flytväst, cyklop, snorkel och simfötter och sedan, efter en kort säkerhetsgenomgång, var det bara att hoppa i. Jag trodde att vattnet skulle vara kallt till en början, men det var alldeles ljummet direkt.
Jag var osäker på hur jag skulle uppleva snorklingen eftersom jag bara har testat att snorkla en gång tidigare (på Santorini för 17 år sedan). Då tyckte jag att det var en jobbig, snudd på klaustrofobisk känsla - det gick tungt att andas och jag var hela tiden orolig att jag skulle få in vatten i snorkeln. (Dessutom hörde jag hela tiden ledmotivet från "Hajen" i mitt huvud.)
Jag hade inte alls samma känsla nu. Det var helt underbart! Det gick lätt att andas i snorkeln, vattnet var alldeles kristallklart, och vi såg mängder med färgglada fiskar. Det var bokstavligen som att simma runt i ett akvarium.
Guiderna var väldigt hjälpsamma och var med oss i vattnet hela tiden; de höll ihop gruppen, visade vilket håll vi skulle simma åt och tipsade om var det fanns fiskar.
Urban hade läst på nätet att Cozumel räknas till ett av de finaste ställena i världen att dyka och snorkla på. Jag är ju långt ifrån rätt person att bedöma det, men jag tror aldrig jag har sett ett blåare vatten. När man satt i båten och tittade ner över relingen såg det ut som en bottenbelyst swimmingpool. Helt makalöst.
Vi snorklade vid tre olika rev innan det var dags att åka tillbaka till land. Och alla var verkligen supernöjda med turen. Tyvärr har vi inga undervattensbilder, då Erik inte vågade ta med sin vattentäta mobil ner i vattnet eftersom han var rädd att tappa den (och hans mobil var för bred för att gå ner i min plastficka med snöre). Camilla hade köpt vattentäta kameror till Isack och Elias, men de låg kvar i ryggsäcken som Elias glömde på mitt och Daniellas rum. Som tur var fanns det en fotograf med i teamet på båten, och han tog flera bilder som Camilla och Urban köpte (och som lämnades över på en cd-skiva). Kanske lägger jag ut dem i ett bonusinlägg när jag kommit hem och vi lyckats föra över bilderna från skivan.
På vägen tillbaka till land gick vi upp och satte oss på båtens "övervåning" och njöt av utsikten. När vi närmade oss land kom det plötsligt en serie vågor från en större, förbipasserande båt som satte våran båt i sådan gungning att jag - till de andras stora förtjusning - föll handlöst baklänges. (Jag gjorde mig inte illa, och det såg förmodligen väldigt roligt ut...)
Tillbaka på land gick vi ombord på båten igen för att byta om till torra badkläder och äta lunch i Windjammer. Sedan gick vi av igen med sikte på att utforska Cozumel. Det var fortfarande tre-fyra timmar tills man senast skulle vara ombord och vi ville inte spilla bort någon tid.
Men Cozumel blev en besvikelse. Precis som på Jamaica var det nämligen bara ett inhängnat turistområde som stod till buds för de utflugna båtpassagerarna. Här kryllade det av påflugna försäljare och butiker som sålde krims-krams. Ville man bada eller se något mer av Cozumel var man tvungen att boka en utflykt eller ta en taxi någonstans.
Solen stekte från en klarblå himmel och vi funderade över vårt nästa drag. Det är inte alltid helt lätt att enas när man är åtta personer. Efter några turer fram och tillbaka slutade det med att Paula, Erik och Daniella tog en taxi till en strand, medans jag följde med Camilla & Co tillbaka till båten. Jag och Camilla ägnade sedan resten av eftermiddagen till att bada i poolen på soldäck med Isack och Elias, medans Urban tog igen sig i hytten.
Senare på kvällen, när jag låg på sängen i hytten och bloggade, kom Paula och Daniella förbi med en varsin milkshake. Vi satt och pratade en bra stund och de visade bilder och berättade om sin eftermiddag. Tydligen hade taxiresan från piren bara tagit tio minuter, och sen hade de kommit fram till en riktig paradisstrand som passande nog hette Paradise Beach. Den såg ut ungefär som de där affischerna av paradisöar som man hade på rummet när man var liten. När de kom tillbaka till piren hade de även hittat ett Hard Rock Café där de hade tagit en drink.
Och apropå drink så skippade vi, för första gången, drinken på balkongen på fredagen. Vi bestämde att vi istället skulle gå och bada bubbelpool efter middagen, och ta en drink där.
Dessvärre så var vi alla helt slut vid det laget. Tröttheten slog till som en käftsmäll efter desserten och jag och Daniella raglade upp till vårt rum och somnade i samma ögonblick som vi lade huvudet på kudden. De andra gick också tillbaka till sina hytter (där vi alla hittade fantasifulla handdukskreationer från städerskan).
Den tidiga morgonen, snorklingsäventyret och solen hade tagit ut sin rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar