Olbia

Måndagen inleddes med en jämngrå himmel och regn. Så vi tog det lugnt på rummet och övervägde våra alternativ. Vi hade lite lösa planer på att ta oss in till Olbia, som är den närmaste staden och består av ca 60 000 invånare, men jag hade förvarnat Camilla om att det mycket väl skulle kunna bli ett fiasko. Faktum är att vi på söndagskvällen hade frossat i tidigare bakslag genom att ha högläsning ur några väl utvalda (gamla) inlägg från min blogg: när jag och Daniella vandrade runt i ett ödsligt Orlando och inte ens hittade en ynka bar; när jag och Åsa stretade runt bland ruffiga bilverkstäder och motorvägar i Catania; när jag och Daniella gjorde en utflykt till Clearwater Beach - som är listad som en av USA:s vackraste stränder - och det ösregnade hela dagen, samtidigt som Camilla & Co tillbringade en heldag på ett lika regnigt Animal Kingdom (och Elias tappade bort sin mobil) och de fick kasta sig tillbaka och stånga sig fram mellan permobiler etc etc. Vi skrattade så att tårarna rann - och vi konstaterade att det egentligen är roligare att läsa dessa inlägg än de som bara varit smooth sailing med sol och bad och färgglada drinkar. 

I efterhand. 

Här och nu vill man dock HA smooth sailing.  

Tillbaka till måndagen: Camilla propsade på att vi skulle förboka mat till flygresan hem (vilket man tydligen var tvungen att göra senast 72 timmar innan) - och eftersom vi ändå väntade på att regnet skulle avta tillbringade jag en god stund med att ringa TUI, göra olika knappval, vänta, bli hänvisad till ett annat nummer, göra nya knappval, vänta etc. När detta slutligen var ordnat fick jag ett sms från SJ om att min tågresa från Gävle till Malmö den 28 september hade blivit inställd pga översvämningar. Jag. Orkar. Inte. 

Jag ringde SJ, gjorde nya knappval, väntade. Mina bokningsnummer (både hos TUI och SJ) var nedklottrade på olika servetter och Camilla konstaterade att vårt rum hade ”förvandlats till ett kontor”. Men det löste sig med tågbiljetterna till slut och i samma ögonblick upphörde regnet. 

Vi bestämde oss för att åka in till Olbia i alla fall, så vi gick bort till receptionen och bad om instruktioner. Tydligen kunde man ta buss nr 4 från huvudgatan, och vi fick med oss utprintade tidtabeller där receptionskillen hade markerat vilken hållplats vi skulle gå av på med en överstrykningspenna. Bussen kom enligt tidplan (!), kostade bara 1,50 Euro och sedan tog det ca 40 minuter innan vi var framme och kunde leta oss till shoppinggatan Corso Umberto. Som faktiskt var ganska mysig. Inte lika mysig som huvudgatan i Taormina på Sicilien - men eftersom våra förväntningar var så lågt ställda kändes det ändå som en vinst. 

Vi strosade runt en stund och sedan slog vi oss ner på en uteservering där jag beställde pasta bolognese och Camilla pasta carbonara. Efter lunchen gick vi ner till hamnen och satt och tittade på vattnet och båtarna. Sedan letade vi upp ett apotek så att Camilla kunde köpa åksjuketabletter (vi ska på en båttur imorgon, onsdag). När vi kände oss nöjda med Olbia konsulterade vi busstidtabellen och drog oss mot hållplatsen i sakta mak. Bara för att se nr 4 susa förbi på en helt udda tid. När vi kom fram till hållplatsen hade den en digital skylt som visade i realtid när nästa 4 skulle komma. Vilket var om 68 minuter. Vilket inte alls stämde med tidtabellen. (Och - kunde man lita på att den digitala skylten stämde? Tänk om vi går iväg och sen…)

Det var varmt som satan. Vi gick en liten bit bort och slog oss ner på en sten i en park, men sen gick vi tillbaka och satte oss vid hållplatsen igen eftersom vi verkligen inte ville missa nästa buss. När den slutligen kom var det fullsmockat och vi fick stå i dragspelet i den krängande bussen. Vi hade planerat att gå av en hållplats före vår eftersom vi behövde gå till supermarketen, men den hållplatsen missade vi och fick följaktligen gå tillbaka en bra bit - bara för att upptäcka att supermarketen var stängd mellan 13.30 och 17.00. Nu var klockan 16.15.

Förbannade siesta!

Vi gick tillbaka till hotellet och drog på oss badkläderna och slängde oss i poolen. Det var i alla fall underbart. 

Sedan duschade vi, jag skrev ett blogginlägg om söndagen och därefter gick vi tillbaka till supermarketen och handlade. 

På kvällen åt vi återigen middag i hotellets restaurang. Vi tog båda en förrätt, råbiff, som precis som allt annat de har serverat var superbt. 

Nu när jag skriver detta inser jag att jag inte tog särskilt många bilder igår. Men de jag tog kommer här.