Idén till att resa till Split föddes på en tapas-restaurang i Göteborg förra hösten. Jag hade besök av syrran och hennes två döttrar, Paula och Daniella, och vi konstaterade att vi inte hade varit på någon resa, bara vi fyra, sedan vi var i Barcelona i månadsskiftet augusti/september 2013. Att vi valde just Split berodde på att ingen av oss hade varit där, men vi var alla sugna på att åka dit. Att åka i början av september kändes också som den perfekta tidpunkten - vattnet har blivit ordentligt uppvärmt under sommaren, och de värsta horderna av turister har flytt fältet. Med andra ord: det är ett gyllene tillfälle att klämma ut de sista soltimmarna innan vi går in i det totala mörker som brukar lägga sig som en blöt filt över tillvaron från november till mars.
När vi skulle boka resan i våras upptäckte Paula att den krockade med en av hennes resor när hon skulle resa runt i USA och Kanada för att se Metallica på sju (7) ställen. Där tappade vi en i kvartetten. Det var tråkigt, men jag, Camilla och Daniella bestämde oss för att åka ändå.
Jag lämnade ett gråkallt och regnigt Göteborg i går morse och tog Flygbussen till Landvetter i mycket god tid. Med tanke på hur jag sprang genom Arlanda på väg till och från Hong Kong kände jag nämligen att det var dags för en värdig flygplatsupplevelse: Strosa genom tax free-butikerna. Sitta och ta en öl. Hasa bort till gaten.
Flygresan till München tog knappt två timmar och sedan mötte jag Camilla och Daniella, som hade flugit från Arlanda, vid gate H28. Därifrån till Split tog det bara en timme. Härligt.
Vi reser alla med enbart handbagage, så det var bara att knalla ut i ankomsthallen och leta reda på killen som höll upp en iPad med texten "Villa de Lux". Jag hade bokat en transfer till och från boendet, som är en lägenhet en bit utanför city, och vi blev körda fram till huset av en klädsamt tystlåten chaufför i en stor, svart bil. När han hade burit ut våra väskor frågade vi honom om han visste var vi kunde få tag i nyckeln, men han bara ryckte på axlarna och drog iväg. Utan att vi ens hade betalat honom.
Hmm. Vi gick fram till porten och insåg att huset bestod av fyra olika lägenheter. På baksidan låg några personer i poolen, men för övrigt såg vi inte till någon som verkade vara "in charge". Vi knackade på en dörr, men ingen öppnade. Mystiskt. Jag tog upp mobilen och messade till Slavi, kvinnan jag hade varit i kontakt med om transfer, utflykter etc, och hon svarade genast att "Mrs Josipa is around the street... just arriving." Och strax därpå dök mycket riktigt en blond kvinna upp som släppte in oss i vår lägenhet, visade oss runt och förklarade lite praktikaliteter på knagglig engelska. Jag nämnde att vi inte hade betalat chauffören, och fick svaret att det gjorde jag till henne. Faktum var att hon ville ha betalt för allt på en gång: boendet, transfer och den dagsutflykt vi ska göra till Krka Waterfalls. Så vi tog alltihop på mitt kort, och sedan kommer Camilla och Daniella att swisha över sin del. I skrivande stund ser jag att de nu har dragit beloppet: 9 672 SEK. Delat på tre blir det 3 224 SEK. Inte särskilt dyrt för boende i fyra dagar, transfer till och från flygplatsen och en heldagsutflykt!
Det är verkligen en mysig lägenhet (bilder kommer i senare inlägg), men med en mycket speciell bling-bling stil som för tankarna till Dallas eller Falcon Crest... Mrs Josipa hade lämnat en flaska vin till oss som en välkomstgest, vilken vi öppnade så fort hon gått ut genom dörren. Det var 26 grader varmt och solen började gå ner över bergen när vi satt på vår terrass med utsikt över poolen. Man kan ha det sämre.
Efter en snabb dusch bestämde vi oss för att kolla in omgivningarna. Mrs Josipa hade förklarat hur man tog sig till "the main street" som skulle vara full med restauranger, affärer etc. Det var också där som "the public beach" låg. Tydligen fanns det även en "natural beach" i närheten av kyrkan, som skulle vara finare. Vi kommer att testa båda.
Vi strosade i den riktning som hon beskrivit, men lyckades ändå hamna på avvägar och fick fråga oss fram. Till slut kom vi fram till strandpromenaden, där det mycket riktigt låg en del restauranger. Men det kändes inte riktigt så fullsmockat som jag hade föreställt mig. Det märks att vi inte är inne i själva Split, utan i någon form av förort. Vi hittade i alla fall en restaurang som var rätt mysig, där Camilla och Daniella åt en varsin pizza och jag grillad fisk. Sedan gick vi till en supermarket och handlade lite frukost till imorgon (idag) innan vi promenerade hem i mörkret.
Jag och Daniella bestämde oss för att ta ett kvällsdopp i den upplysta poolen, som skulle vara uppvärmd, men som visade sig vara rätt kall. Jag gick dock i ändå, bara för att, medan Daniella stod och hukade vid sidan om...
Jag försökte blogga lite i sängen innan jag somnade, men jag var helt slut och fick ge upp efter bara några rader. Nu är klockan tio på torsdag morgon och jag har skrivit klart blogginlägget på terrassen. Det är dags att äta frukost.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar