Hej Manchester!

På fredagen inledde vi dagen med att äta frukost i hotellets restaurang, Jamboree, där vi hade ätit middag kvällen innan. Restaurangen, och hela hotellet, har en helt fantastisk atmosfär och mängder med udda inredningsdetaljer som skapar en "cool vibe". Ofta brukar hotellen i Storbritannien kännas gammeldags, med allt vad det innebär av murrig inredning och separata kranar för varmt och kallt vatten, men Ibis Styles är verkligen toppmodernt. Dessutom ligger det mitt i smeten, precis intill Piccadilly Gardens. Det enda minuset är att vårt rum är iskallt.

Efter frukosten gav vi oss ut i jakt på en hop-on hop-off buss. Jag tycker att det är ett enkelt sätt att snabbt få en överblick över en ny stad, så efter att ha stuckit in huvudet på en turistinformation var vi snart på väg mot Town Hall där turerna med sightseeingbussarna startade. Hela turen tog ungefär en och en halv timme, och snirklade sig såväl runt stadskärnan som i ytterområdena. Den hade även, lämpligt nog, ett stopp precis utanför Old Trafford, och eftersom biljetten är giltig i två dagar kommer vi att använda den när vi ska till matchen idag.

Manchester är Storbritanniens näst största stad och har en halv miljon invånare, men i Greater Manchester bor det runt 2,5 miljoner människor. Staden känns "utsmetad" på något sätt - utanför de centrala delarna är det som en enda lång förort som aldrig tar slut. Lite som det känns när man kör i Los Angeles (även om det givetvis inte finns något annat här som skulle kunna få en att tro att man befann sig i LA...Vädret är ofta regnigt, men just igår var det uppehåll och till och med lite soligt. Hallelujah.) För övrigt är Manchester en blandning av gammalt och nytt, och vissa stadsdelar påminner om Edinburg med stora gotiska byggnader i sandsten med tinnar och torn. Manchesters slogan är "Where great minds meet", och staden spelade tydligen en viktig roll under den industriella revolutionen. Band som The Smiths, Oasis, Joy Division och New Order kommer också härifrån.

Efter sightseeingturen promenerade vi runt en stund på egen hand innan vi gick tillbaka till våra hoods och in på Piccadilly Tavern - en typisk brittisk pub med heltäckningsmattor, skinnfåtöljer och tv-skärmar som visade rugby. Vi beställde in en tallrik som kallades "ultimate sharer" som innehöll en salig blandning av allt ifrån nachos och friterade kycklingvingar till vitlöksbröd och olika röror. Satt som ett smäck.

Sedan gick vi tillbaka till hotellet för att kolla om våra matchbiljetter hade levererats. Det hade de - i form av två säsongskort (silver) tillhörande Mr Roger Sandaker och Mr John Erik H... Sajten jag köpte biljetterna på, Football Ticket Net, hade mailat mig dagen innan och meddelat att det kunde bli så att våra biljetter skulle ersättas av säsongskort och jag har nu fått tydliga instruktioner om hur de ska användas och returneras. To be continued...

Sedan gick vi upp på rummet ett tag och sträckte ut oss på sängen, tror till och med att vi båda slumrade till ett tag. Och innan vi visste ordet av var det dags att äta middag. Jag kollade upp ett ställe på Tripadvisor som hade fått bra omdömen och låg inom gångavstånd - The Grill on New York Street. Supermysigt och väldigt New York-igt. Även om jag var inne på att det var dags att bryta av köttätandet med fisk så kände jag att detta absolut var ett ställe man skulle äta en riktig steak på. Och så blev det. Det var gudomligt.

Kvällen rundades av med en öl på Jamboree innan vi gick och la oss runt midnatt.

Idag är det match day.